Sann mot naturen
– och med en tro på framtiden

Med varje djurs välmående i fokus – alltid

Naturlig värme

Del av den finländska bioekonomin

Framåtsträvande uppfödare – stolt företagande

Jubileumsår
– vi fyller 90

Pälsbranschens rötter är djupt förankrade i det finländska samhället, och år 2018 firar vi branschens 90-årsjubileum. Vägen har varit lång och fylld av såväl upp- som nedförsbackar. Även idag är uppfödning ett betydelsefullt och motiverande arbete.

Vi tror att behovet av en produktion som genuint beaktar den cirkulära ekonomin och naturliga produkter är viktigare än någonsin. Samtidigt gör vi vår del för att hålla den finländska landsbygden vid liv.

Kaffepannan är alltid varm för besökare.
Välkommen!

Ta kontakt så avtalar vi en tid.
Kontakta oss

Visste du detta om pälsnäringen?

Under sommaren 2018 intervjuade vi ett stort antal finländare: kvinnor och män i olika åldrar, med olika bakgrund och från olika delar av landet. Vi märkte att kunskap och korrekta fakta om branschen till stor del saknades. Därför sammanställde vi fakta om branschen som rör djurens välmående, uppfödning, miljö och de olika produkterna som används. Vi publicerar totalt 100 av dessa faktauppgifter under de två kommande åren.

Vi hoppas att dessa fakta väcker tankar hos dig och intresse att söka mer information. Vi berättar gärna mer, oavsett vad du har för tankar om vårt arbete.

Du är också välkommen att besöka pälsfarmen!
Ta kontakt så kommer vi överens om en tid: stkl.vantaa@profur.fi

#1

Visste du att pälsbranschens rötter ligger djupt i det finländska samhället? Matti Waris från Kexholm började 1916 försörja sin familj genom att föda upp rävar, och han blev därmed den första rävuppfödaren i Finland. Behovet av kvalitativa pälsar var så stort att branschen började utvecklas.

#2

Visste du att pälsdjuren dagligen äter en kost med balanserat näringsvärde, som tillverkas av bland annat skräpfisk som fångats i vattendragen? På detta sätt förbättrar pälsdjursuppfödningen näringsbalansen i vattendrag som t.ex. Östersjön.

#3

Visste du att mängden uppfödda pälsdjur i Finland har varit den samma eller rentav vuxit en del under de senaste 30 åren? Samtidigt har antalet pälsfarmer minskat med 70 %. Uppfödningen har alltså centraliserats och blivit mer yrkesmässig, vilket i sin tur har möjliggjort många saker, bl.a. en snabb utveckling av hur djuren sköts.

#4

Visste du att alla pälsdjur alltid har tillgång till vatten, antingen via bevattningssystem eller via vattenkoppar?

#5

Visste du att alla delar av pälsdjuret tas tillvara? Skinn och päls ersätter konstgjorda material, djurens fett blir till biodiesel och de övriga delarna av djuret kommer tillbaka till farmerna som foder för andra djur. En mindre känd nytta med pälsdjursuppfödningen är den gödsel som uppstår, av alla produktionsdjurs gödsel är den som kommer från pälsdjur mest rik på kväve och fosfor. Gödseln används som växtunderlag då näringen räcker under en hel vegetationsperiod. Gödseln kan också användas för att producera gödningsmedel rikt på fosfor.

#6

Visste du att pälskragen på vinterjackans huva inte bara är dekoration, utan också har ett praktiskt syfte? Kragen skapar ett varmare mikroklimat kring ansiktet och skyddar på så sätt mot kyla och vind. Detta har många urinvånare i nordliga trakter, t.ex. inuiterna, utnyttjat när de klätt sig.

#7

Visste du att en päls är nästintill evig om den förvaras rätt, men att den börjar förmultna redan inom 30 dagar vid rätt förhållanden? Detta innebär att pälsen helt förmultnar i naturen utan att lämna efter sig mikroplaster eller andra spår. Pälsen är en del av naturliga kläder.

#8

Visste du att uppfödaren minst två gånger per dag kontrollerar att varje djur har det bra och vid behov vidtar vårdåtgärder?

#9

Visste du att tråd görs av den vinterpäls som rävarna fäller? När denna kombineras med exempelvis fårull fås ett material som är mjukt, tåligt och varmare än enbart fårull.


#10

Visste du att näringsämnen återvinns genom pälsdjuren? Fosfor är ett viktigt gödningsmedel, men medför övergödning av vattendrag. Den skräpfisk som årligen fiskas upp och blir till pälsfoder avlägsnar cirka 150 ton fosfor ur Östersjön. Detta motsvarar fosforbelastning från cirka sex stycken vattenreningsverk lika stora som det i Viksbacka i Helsingfors.

#11

Visste du att luktsinnet är det viktigaste sinnet för rävarna, precis som hos alla andra hunddjur? Öppna skugghus ger rävarna en möjlighet att observera och lukta på sin omgivning. Uppfödda rävar har tillgång till en hylla som ligger högre än den övriga bostaden, och där tillbringar de gärna sin tid.

#12

Visste du att uppfödarna i genomsnitt arbetar 60 timmar i veckan? Under vissa månader ännu mer. Djuren ska skötas oavsett väder, såväl under vardagar som helger.

#13

Visste du att den genomsnittliga livslängden för en päls är över 50 år? Den möjliga livslängden för en päls är mycket längre och om den förvaras rätt är den nästan evig. Som tur är har återvinningsmodet under de senaste åren fått fram gamla pälsar ur garderoberna och ut i gatubilden.

#14

Visste du att stimulerande föremål förbättrar pälsdjurens välmående? För rävarna är stimulerande föremål till exempel träklossar, ben, dragsnören eller bollar. Stimulerande föremål erbjuder uppfödda rävar en möjlighet till arttypisk aktivitet.

#15

Visste du att det finska ordet ”nokia” ursprungligen betyder en svart päls, som förr i världen var sällsynt och värdefull.

#16

Visste du att största delen av de finländska pälsuppfödarna är familjeföretagare? Näringens direkta sysselsättande effekt är över 5000 manår, vilket är mer än Åbovarvets sysselsättande effekt år 2017. Utöver detta sträcker sig de indirekta effekterna (till exempel finländska hantverkare, olika chaufförer och veterinärer) långt.

#17

Visste du att en gammalmodig eller oanvänd päls i professionella händer blir till ett modernt plagg eller någon annan produkt? En gammal päls kan till exempel bli ett täcke för barnvagnen. Pälsens fördelar som material är att den är varm, naturlig och plastfri.

Finns det något du skulle vilja höra mer om?

Tipsa oss så tar vi reda på och berättar!

stkl.vantaa@profur.fi