Pälsdjurens välmående
är en hjärtesak för oss

Livet på farmen

Det är en lycka att vakna till en ny morgon och ett betydelsefullt arbete

En ny arbetsdag på min egen pälsdjursfarm börjar snart. Klockan är inte mycket, men de första arbetena väntar redan. Arbetet framskrider i djurens takt och enligt årstiderna. Under högsäsong börjar vi i gryningen och fortsätter till långt in på kvällen.

Pälsdjursuppfödning är för mig och min familj mycket mera än bara ett arbete – det är ett levnadssätt. Vi trivs bra på landet, nära naturen och i arbetet med djuren. En sak är ändå säker: oavsett om det är vardag eller helg så har vi arbete. Största delen av arbetsuppgifterna utförs utomhus och det passar förstås en naturvän mycket bra. Det är fantastiskt att kunna följa årstidernas växlingar på nära håll. Det att årstiden skiftar till en annan betyder även delvis förändringar i arbetsuppgifterna. På våren föds valparna och fram till sensommaren har de vuxit så mycket att de förflyttas till egna bur där de har mera utrymme att röra på sig.

Uppfödaren tar hand om utfodringen av djuren varje dag. Det betyder också att uppfödaren träffar nästan vartenda djur på farmen varje dag. Uppfödaren och djuren lär känna varandra och varandras dagliga rutiner. Om ett djur har blivit sjuk eller skadat märker uppfödaren det snabbt.

Djuren bor i skugghus. Alla pälsdjur lever i en värld av lukter och ett öppet skugghus ger dem möjligheter att uppleva lukterna i omgivningen. Vilda pälsdjur i naturen rör sig mycket när de letar efter föda eller en partner att para sig med. Dessa behov uppfylls i uppfödningsburarna och därför har djuren på farmen inte behov av att röra på sig lika mycket. Minkarna har en lya och det har också räven den största delen av tiden. Djuren har sällskap av varandra, de vistas antigen hos modern eller i syskonskaran.

Frågor & svar

>Ni frågar,
vi svarar!

Varför föder man upp pälsdjur i burar?

Uppfödning i bur och burarnas nuvarande storlek grundar sig på forskningsrön. Även om pälsdjur i naturen rör sig mycket så finns det alltid en viss orsak till det, såsom att leta efter näring eller en lämplig partner att para sig med. Dessa behov uppfylls på farmen i uppfödningsburarna. Alla pälsdjur lever i en värld av lukter och ett öppet skugghus gör det möjligt för dem att undersöka lukterna i omgivningen.

Välskötta djur är en hederssak

”Ingen vill riskera sitt eget levebröd.”

Har du hört nån gång att uppfödare inte skulle ta väl hand om sina djur? Det är inte sant. Med de här nyheterna når man löpsedlarna – inget mer.

På certifierade – med andra ord övervakade, reglerade och godkända – farmer är djurens hälsa, välmående och uppfödningsförhållanden i skick. Kunnandet överförs från generation till generation på pälsfarmerna. Branschens interna kontroll samt myndighetsövervakning säkerställer att det inte sker försummelser. Förlorar man sin certifiering blir det svårt att sälja sina skinn. Ingen vill riskera sitt eget levebröd eller ta risken att förlora sitt arbete.

Den nyaste tekniken syns på pälsfarmer exempelvis genom att djuren får färskt vatten från dryckesautomater. De blir regelbundet bjudna på mycket noggrant undersökt kvalitetsfoder. Man strävar efter att garantera djuren stressfria förhållanden och mycket stimulans, och uppfödarna ser till att de mår bra. Om de blir sjuka får de vård. Verksamheten på certifierade pälsfarmer är transparent och skinnen spårbara.

Pälsdjursuppfödning

Allt kommer till användning

Finlands grönaste bransch?

Det förblir ofta oklart hur mycket pälsnäringen utnyttjar som annars skulle belasta naturen. Det som är avfall för andra, blir till en resurs inom pälsnäringen. Verksamheten omfattar många moment som sparar på naturen. Som råmaterial för pälsfoder utnyttjas rensningsavfall av strömming, som annars skulle gå till spillo. Foderfiske (strömming) avlägsnar fosfor, som förorsakar övergödning, ur haven. Slaktbiprodukterna – allt det som inte duger som människoföda – är på motsvarande sätt råmaterial för pälsdjursfoder. Livsmedelsproduktionens biprodukter används som näring för pälsdjuren. Ingenting går till spillo. Till och med pälsdjursspillning utnyttjas för gödsel på åkrar och som växtunderlag i växthusen.

Pälsdjursfett används i tillverkning av biobränsle. Man får ren, svavelfri biodiesel av djurfett för bränsle som t.ex. fodertruckarna på pälsfarmen kan tankas med. I framtiden kommer det finnas allt flera solpaneler på taken av skugghusen, det omvandlas till energi som kan användas på den egna farmen.

Av de här skälen kallas pälsbranschen ofta för Finlands grönaste bransch.

Kaffepannan är alltid varm för gäster.
Välkommen!

Ta kontakt så bokar vi en tid.

Kontaktuppgifter

Lyxigt garn av rävens vinterhår (Rufh-projektet)

Räven byter päls på våren och på pälsfarmerna samlas då stora mängder hår som slängs bort som onödigt. Pia Blomström, lektorn på Centrias pälsutbildning i Jakobstad, funderade om det skulle kunna komma till användning. Hennes idé var starten på Rufh-projektet (reuse foxhair).

Skulle detta kunna vara ett alternativ till importerad fårull som används i tillverkningen av polertrissor för bilar?

Man har även testat hur pälshår skulle fungera i tillverkningen av garn. Ruukin Kehräämö i Mathildedal blandade rävhår med alpacka och natursilke och slutresultatet blev väldigt underbara garn.

Rävhåren har också testats i filtning. Med enbart rävhår blir slutresultatet otroligt mjukt och genom att ta med andra naturfibrer fick man en jämn struktur i filten. Även olika vävtekniker har testats.

Pia Blomström är övertygad om att det finns intresse för garn och produkter av det här slaget inom modeindustrin där man hela tiden letar efter hållbara alternativ. Projektet har fått synlighet också bland mode- och pälsfolk i Europa tack vare en artikel i branschtidningen Pellice Moda. Österbottens Tidning publicerade också nyligen en artikel om projektet.

Till artikeln >